Det tar aldrig slut. All den terror vi måste utstå. Varför? Ska vi aldrig få en lugn stund här i London? Det är det tredje attentatet på så kort tid och det kryper bara närmre och närmre inpå. Första attentatet hände bara en hårsmån från mitt kontor i Westminster och som tur var jobbade jag hemifrån just den dagen. Och nu ett till attentat bara 20 minuters promenad från där jag bor.
Det kommer ske igen, det är bara en fråga om när och var och man vill inte vara den som är på fel ställe vid fel tidpunkt. Det är skrämmande men man måste fortsätta leva som vanligt. Allt är ett lotteri. Lyckligtvis var det inga dödsfall den här gången men jag kan bara föreställa paniken som rådde vid Parsons Green tube station. Usch fy...
Från BBC
Så nära hemifrån ;(
En dag som denna är det skönt att jobba hemifrån på soffan med de här två fluffisarna som sällskap <3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Let's try this again
Nämen tjenixen alla lutfiskar och vidunder! Ska vi försöka ge oss på det här igen? Bloggen alltså. Vet inte varför jag slutade skriva men nu...

-
Nämen tjenixen alla lutfiskar och vidunder! Ska vi försöka ge oss på det här igen? Bloggen alltså. Vet inte varför jag slutade skriva men nu...
-
Nu är det vår tralalala! Tänk vad lite solsken och värme kan göra för humöret. Nu är jag officiellt ute ur mitt vinteride. Igår mötte jag...
-
Hallelujaaaa, hallelujaaaaa det är torsdag kväll hurra! Ja men ni märker väl att jag lever för helgerna? På tal om helger. Förra helgen på p...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar